JÄRNVITRIOL (Järnsulfat ) för färgning samt konservering av timmer även som reduktionsmedel samt för mossbekämpning och gödning utav grässmatta

 

Järnvitriol används dessutom såsom fällningskemikalie i vattenverken och reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan dessutom användas vid målning av träfasader. Behandlingen ger träet en grå nyans som efter viss tidrymd liknar den gråa yta som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och textur finns kvar väl synbar efter åtgärd.

järnvitriol

En vanlig mix är 700 gram järnsulfat i 10 liter vatten. Man kan tillsätta en aning diskmedel för att reducera ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår även i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande verkning. Men i själva verket så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inte ett dyft beskydd mot väta alls.

I kalkfärg för husfasader har järnvitriol ideligen använts för att ge en gul eller gulorange färg. Kulören utvecklas successivt efter målningen i tempo med att järnsulfatet omvandlas till det som i dagligt tal kallas rost. Då kulören väl utvecklats är den synnerligen beständig.

Järnvitriol till ytbehandling av trä

Järnvitriol (järnsulfat) används ibland såsom ytbehandling för att få ett intryck av en grånad träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut vilket naturen eljest sköter själv för obehandlat virke. Järnvitriol blandat med vatten är en färglös vätska som penslas eller sprutas på grov träpanel av nytt alternativt tidigare järnvitriolbehandlat trä.

 

En kur med järnvitriollösning på en träyta ger efter kort tid en fager samt oföränderlig, brungrå till silvergrå färg. Bräderna bör behandlas före uppsättning, då det ger bättre inträngning även i sponten.

Kur med järnvitriollösning ger en färgning av träet, men inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp samt inget som helst fuktskydd. I vissa fall – på för slagregn särskilt utsatta lägen – bör en järnvitriolbehandlad yta efterbehandlas med en opigmenterad olja. Den ger en bestående, grå beläggning, som ofta anses bli vackrare med åren.

Järnvitriol kan köpas i pulverform på allt-fraktfritt.se och blandas sedan ut med vatten i lämpliga proportioner. Med svagare eller mer koncentrerad vitriollösning (även kopparvitriol blandat med järnvitriol förekommer) kan man på kort tid nå fram till en färgton såsom ganska bra överensstämmer med ytåldrat trä, som fått sin gråa färg av väderlek samt vind. I litteraturen kan man återfinna olika rekommendationer av blandningsförhållandet. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. Järnvitriol kan ge en flammig yta om panelens struktur har porösare områden alternativt områden med kärnvirke, alternativt om den utsätts för regn direkt efter målning innan den torkat in.

Man brukar förespråka ½ kilo järnvitriol
till ungefär 10 liter ljummet vatten vid behandling av nytt virke. I en del fall kan en mer tunn lösning vara till fyllest. Det är tillrådligt att utföra test i god tid före behandlingen, helst några månader före, ehuru resultatet kan skifta avhängig på virkets skick, hur länge det har lagrats och så vidare. Det ultimata resultatet uppnås på nytt virke. Allaredan efter några timmar blir ytan mörk och efter ytterligare en månad får ytan en brungrå till silvergrå färg (ibland grågrön). Järnvitriolbehandlad panel som exponerats längre än en månad är olämpligt underlag för täckmålning.

En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip såsom obehandlat timmer. Behandling med järnvitriol
– skyddar inte mot regn, utan fukt ska kunna torka ut genom att panelen ventileras väl
– skyddar ej mot solens UV-ljus, som bryter ned träet så att ytan eroderas samt spricker
– ger ett smått till intet motstånd kontra svamp- och mögelpåväxt
– skänker en yta där träets struktur framträder
– ger en kulör som varierar med ljus samt luftfuktighet
– skänker större fuktrörelser i träet än målat virke
– kräver att spik och bleck är rostfria eljest rostar de så att rostränder bildas
– kan missfärga fönster, glas, grund och plåttak
– kan missfärga angränsande mark och golvytor vid urlakning.